Slowplaying är en strategi som går ut på att lura motståndare att tro att din hand är sämre än vad den egentligen är. Om du går ut med att spela försiktigt och osäkert, så ger du din motståndare tron om att han/hon har en starkare hand än dig. Du vill att motståndaren ska gå med så högt som möjligt för att på så vis få en större vinstpott. Självklart finns det även en stor risk med Slowplaying, därför bör man vara försiktig när och hur man använder tekniken.
David Sklansky (p144, The Therory of Poker 1999) visar på fem krav som måste uppfyllas innan man överväger att spela slowplaying:
· Du måste ha en väldigt stark hand.
· -“Gratiskortet” som du tillåter andra spelare att få, måste ha en stor chans att ge dem den andrabästa handen vid bordet.
· Samma “gratiskort” måste ha en väldigt liten chans att kunna ge dina motståndare en bättre hand än din egen.
· Du måste vara säker på att dina motståndare skulle lägga sig om du spelade aggressivt spel, samtidigt som om du inte spelar aggressivt har du en chans att vinna en stor pott.
· Potten får inte ha blivit för stor (än)
Slowplaying är ett bra sätt att trissa upp potten om du har en stark hand, men var uppmärksam på att de ”gratiskort” dina motståndare tar, du måste fortfarande ha den starkaste handen trots deras ”gratiskort”. Slowplaying är en svår konst och om du spelar fel så förlorar du mycket. Men om du lär dig av dina misstag kan Slowplaying bli en väldigt lukrativ taktik.
|